Dyrkan är kärlek och vördnad; det är inte besvärligt och svårt.
Vad är visdomen bakom att det inte finns någon viloperiod från dyrkan för män som det finns för kvinnor? Till exempel, vi fastar Ramadan men när vår period kommer så bryter vi vår fasta; vi ber men när vår period kommer eller när vi blöder efter förlossning [nifaas] så ber vi inte.
Prisad vare Allâh.
Dyrkan är inte så besvärligt och svårt att Muslimen behöver en vila från det. Utan det är en handling av kärlek och vördnad till Allâh, må Han vara Upphöjd.
Det som motiverar en att göra det är uppriktig kärlek till Allâh och längtan för Honom; Muslimen ödmjukar sig själv i dyrkan inför sin Herre, kallar till Honom, talar till Honom; sätter sitt hopp till Hans barmhärtighet, söker Hans nåd och välgörenhet och närhet till Honom.
Den som är som är på detta sätt kommer inte att be om att få slippa denna dyrkan; han kommer bara be om fler tillfällen för dyrkan och lydnad. Han kommer att vara så som Profeten [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] brukade säga, ”Låt oss finna tröst i den – d.v.s. bönen – O Bilal.”
Ibn al-Qayyim [må Allâh ha barmhärtighet över honom] sade: Det finns inget tvivel om att tjäna Allâh perfekt är en del av perfekt kärlek och perfekt kärlek är sammankopplat till perfektionen av Den Älskade i och för Han själv, därför att Allâh, all pris tillkommer Allâh, är totalt och absolut perfekt i alla aspekter och kan omöjligtvis ha några brister överhuvudtaget.
För en person som är såhär, så finns ingenting mer kärt i sådana människors hjärtan än Honom; så länge som deras grundläggande tillstånd och förstånd är friskt är det oundvikligt att Han kommer vara det mest kära för deras hjärtan.
Otvivelaktig kärlek till Honom leder till underkastelse och lydnad till Honom, att man söker efter Hans välbehag, att göra sitt yttersta i dyrkan till Honom och att vända sig till Honom.
Detta är den bästa och starkaste motivet att göra handlingar av dyrkan. Även om det inte skulle finnas några befallningar eller förbud, ingen belöning eller straff, skulle man göra sitt bästa och hänge sitt hjärta till den sanna Guden. Följaktligen en av salaf sade:
Att älska Honom motiverar mig på ett sådant sätt att det är till och med är starkare än Hans befallningar. Och Omar sade gällande Suhayb: Även om han inte fruktade Allâh, så skulle han inte vara olydig gentemot Honom…
Allâhs Sändebud [må Allâhs frid och välsignelser vara över honom] brukade stå [i bönen] tills hans fötter blev svullna. Det blev sagt till honom; Gör du detta trots att dina tidigare och framtida synder har blivit förlåtna? Han sade; ”Ska jag inte vara en tacksam slav?”
Allâh är dyrkad och prisad och älskad därför att Han förtjänar det; sannerligen, det Han förtjänar av dyrkan från Sina slavar är något som är bortom deras förmåga och viljestyrka och deras sinnen kan inte föreställa sig det.
Ingen av Hans skapelser kan dyrka Honom så som Han verkligen förtjänar att bli dyrkad och ingen kan älska och prisa Honom så som Han förtjänar.
Därför sade den bästa, mest perfekta av Hans skapelser, den mest kunniga om Honom, den som var mest älskad för Honom och den mest lydige till Honom: ”Jag kan inte prisa Dig tillräckligt.” Och han [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] sade att hans handlingar inte var tillräckliga för honom att bli räddad, som han sade, ”Ingen kommer att bli räddad pga. sina handlingar.”
De sade, ”Inte ens du, O Allâhs Sändebud.” Han sade, ”Inte ens jag, om inte Allâh omfattar mig i Hans nåd och barmhärtighet.” Må välsignelserna och friden från Allâh över honom vara antalet av vad Han skapat i himlen, antalet av vad Han skapat på jorden och antalet mellan dem och antalet av vad Han är Skapare till.
Enligt den välkända marfoo’ hadeethen finns det en del av Hans änglar som har gjort sujood till Allâh och aldrig lyft upp sina huvuden sedan de blev skapade [och de kommer förbli så] fram tills Domedagen, och på Domedagen kommer de att säga; ”All Ära tillkommer Dig, vi dyrkade inte Dig som Du förtjänar att bli dyrkad.” Slut citerat.
Miftaah Daar al-Sa‘aadah, 2/88-90
Se också svaret till fråga nr. 49016
Och Allâh vet bäst.
Källa: Islam Q&A, referensnr: 124994
