Skip to main content

Den korrekta åsikten gällande domen att täcka ansiktet

Den korrekta åsikten är att en kvinna är skyldig att täcka hela sin kropp, även ansiktet och händerna. Imam Ahmad sade att även kvinnans naglar är ’awrah och detta är också åsikten av Malik [må Allâh vara barmhärtig med dem båda].

Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah [må Allâh vara barmhärtig med honom] sade:

”… Det verkar som om åsikten av Ahmad är att varenda del av henne är ’awrah, även hennes naglar och detta är också åsikten av Maalik.” [Majmoo’ al-Fataawa, 22/110]

I motsats till dem som säger att detta inte är obligatoriskt, om vi undersöker åsikterna av dem som säger att det inte är obligatoriskt för kvinnor att täcka ansiktet så kommer vi se att det är precis som Shaykh Bakr Abu Zayd [må Allâh bevara honom] sade:

”En av följande scenarios måste gälla:

1. Att det finns tydliga, giltiga bevis men de har upphävts av verserna som föreskriver hijaab…

2. Det finns giltiga bevis men de är inte tydliga och de är inte av starka bevis när de förs samman med de slutliga bevisen från Qur’an och Sunnah att ansiktet och händerna måste täckas…

3. Det finns tydliga bevis men de är inte giltiga…” [Hiraasat al-Fadeelah, s. 68-69]

Gällande bevisen för att det är obligatoriskt att täcka ansiktet och händerna:

1. Allâh säger:

“Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.” [al-Ahzaab 33:59] 

Ibn Taymiyah [må Allâh vara barmhärtig med honom] sade:

”Allâh beordrar kvinnorna att låta deras jilbaab komma ner [över deras ansikten] så att de kan kännas igen [som respektabla kvinnor] och inte bli irriterade eller störda. Dessa bevis stödjer den första åsikten. ‘Ubaydah al-Salmaani och andra sade att kvinnan brukade bära jilbaaben över sitt huvud på ett sådant sätt att man inte kunde se någonting annat än deras ögon, så att de skulle kunna se vart de gick. Det är bevisat i al-Saheeh att kvinnan i ihraam är förbjuden att bära niqaab och handskar. Det är detta som bevisar att niqaab och handskar var välkänt bland kvinnor som inte var i ihraam. Detta tyder på att de täckte sina ansikten och händer.” [Majmoo’ al-Fataawa, 15/371-372]

2. Allâh säger:

“Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det gå er väl i händer!” [al-Noor 24:31] 

Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah sade: 

”Gällande frasen ‘and not to show off their adornment except only that which is apparent’ sade ‘Abd-Allâh ibn Mas’ood: utsmyckningen som är synlig är klädesplagget därför att ordet zeenah [utsmyckning] var ursprungligen ett namn för kläderna och smycken, som vi ser i verserna där Allâh säger:

”SÖNER av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön – och ät och drick [det som är gott och hälsosamt], men visa måtta [i allt]; Gud är inte vän av dem som går till överdrift.” [al-A’raaf 7:31] 

“Säg: ”Vem har förbjudit de sköna ting som Gud har skänkt Sina tjänare och allt det goda som Han gett dem för deras försörjning?” Säg: ”Allt detta tillkommer i detta liv dem som tror, och på Uppståndelsens dag skall det vara dem [ensamma] förbehållet.” Så framställer Vi [Våra] budskap fast och klart för alla insiktsfulla människor.” [al-A’raaf 7:32] 

Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. [al-Noor 24:31] 

Att stampa med fötterna synliggör khulkhaal [vristsmyckena] och andra slags smycken och klädesplagg. Allâh förbjöd kvinnor att visa upp all form av utsmyckning förutom det som är uppenbart, men Han tillät kvinnorna att visa upp den dolda utsmyckningen för mahrams.

Det är välkänt att den typ av utsmyckning som vanligtvis syns, utan något val från kvinnornas sida, är kläderna gällande kroppen möjliga att antingen visa eller dölja. Allt detta indikerar på att det som syns av utsmyckningen är kläder.

Ahmad sade: Utsmyckningen som är synlig är kläderna. Och han sade: varje del av en kvinna är ’awrah, även hennes naglar. Det är återberättat i hadeethen, ”Kvinnan är ’awrah”, 

Detta inkluderar alla kvinnor. Det är inte makrooh att täcka händerna under bönen, så de är en del av ’awrah, precis som fötterna. I likhet tyder detta på att ansiktet är ‘awrah vore det inte för faktumet att behovet föreskriver att det skall tas bort under bönen, till skillnad från händerna.” Sharh al-‘Umdah, 4/267-268

3.

Det är återberättat att ‘Aa’isha sade: “Ryttarna brukade passera förbi oss när vi var med Allâhs Sändebud [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] när vi var i ihraam. När de närmade sig brukade var och en av oss sänka sin jilbaab från huvudet över ansiktet och när de gått förbi synliggjorde vi [våra ansikten].”

Återberättad av Abu Dawood 1833; Ahmad 24067.

Shaykh al-Albaani sade i Jilbaab al-Mar’ah al-Muslimah (107): dens isnaad är hasan på grund av de bestyrkande återberättelserna.

Det är välkänt att en kvinna inte ska lägga någonting över sitt ansikte när hon är i ihraam men ’Aa’ishah och Sahaabiyaat [Sahaabahs kvinnor] som var med henne brukade sänka ner en del av sina klädesplagg över deras ansikten på grund av att skyldigheten att täcka sitt ansikte när icke-mahram passerar förbi är starkare än skyldigheten att synliggöra sitt ansikte när man är i ihraam.

4.

Det är återberättat att ’Aa’ishah [må Allâh vara nöjd med henne] sade: ”Må Allâh ha barmhärtighet över kvinnorna av Muhaajireen. När Allâh uppenbarade orden:

låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen.…” [al-Noor 24:31]

Rev de sönder sina förkläden och täckte sina ansikten med dem.” [Återberättad av al-Bukhari, 4480]

5.

Det är återberättat från ‘Aa’ishah att Safwaan ibn al-Mu’attal al-Sulami al-Dhakwaani halckade efter armen. Han kom dit jag hade stannat och såg den svarta formen av en person som låg och sov. Han kände igen mig när han såg mig därför han hade sett mig innan hijab blev ålagt. Jag vaknade när jag hörde honom säga, ”Inna Lillaahi wa inna ilayhi raaji’oon [sannerligen vi tillhör Allâh och till Honom skall vi återvända]”, när han såg mig och jag täckte mitt ansikte med min jilbaab.” [Återberättad av al-Bukhari, 3910; Muslim, 2770]

6.

Det är återberättat från ’Abd-Allâh att Profeten [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] sade, ”Kvinnan är ’awrah och när hon går ut får Shaytaan förhoppningar.” [Återberättad av al-Tirmidhi, 1173] Al-Albaani sade i Saheeh al-Tirmidhi (936): Den är saheeh.

Se även fråga nr 21134 för mer information om Niqaab.
Och Allâh vet bäst.
Islam Q&A, referensnr:  21536

Copyright © 2022 islam.se