Skägget mellan Salaf och Khalaf
Det Arabiska ordet för skägg är lihyah. Det härstamma från lahy [käke] och lahyan [de två käkarna]. Således, ett skägg definieras som håret som växer på kinderna och käkarna [Al-Qamus ul-Muhit av al-Fayruzabadi och Lisan ul-Arab av Ibn Manzur].
Det inkluderar håret som växer vid tinningen, under den nedre läppen, håret på hakan, och håret som växer på de lägre sidorna av käkarna.
Att odla skägg är wajib [obligatoriskt] för alla män som är kapabla att göra det. Som kommer att presenteras nedan, så finns det omfattande bevis för detta i Sunnah, och det är den eniga åsikten av ’ulama i Islam.
Alla ’ulama [lärda] av as-Salaf us-Salih [de forna rättfärdiga Muslimerna], inklusive de Fyra Imamerna, är överens om att raka skägget är haram [förbjudet].
De anser att raka det som en otillåten stympning, som har blivit rapporterat från Umar Bin Abdul Aziz [At-Tarikh av Ibn Asakir]. De anser mannen som rakar sitt skägg som feminin. Många utav dem skulle inte acceptera hans vittnesmål eller tillåta honom att leda bönen.
Enligt Hanafis, ”Det är förbjudet för en man att klippa hans skägg… vad gäller att klippa det kortare än en knytnäves längd – som görs av vissa människor från väst och av feminina män – ingen tillåter detta.
Gällande att raka bort det totalt, detta är handlingen av de Indiska Judarna och de Persiska magikerna.” [Persiska magiker – Följare av en gammal religion, troligen de samma som ”Zoroastrians”] [Ad-Durr ul-Mukhtar].
Ibn Abidayn sade, ”Det är förbjudet för en man att klippa hans skägg.” [Radd ul-Muhtar 2:418]
Enligt Malikis, ”Att raka skägget är förbjudet, och det är även att klippa det om det orsakar en [tydlig] lemlästning.
Men om det blir för stort, och om klippning inte skulle framträda som en lemlästning, då kan det klippas; men det skulle ogillas och motsatsen till det som är bättre.” [Sharh ur-Risalah av Abu al-Hasan, och kommentarerna på den är av al-Adwi]
Al-Adwi sade, ”Det har blivit återberättat från Malik att han hatade att raka någonting under käkarna, tills han sade, ”Den handlingen är från Magikerna.” Och det är förbjudet att ta bort håret av skägget.” [Sharh ur-Risalah av Abu al-Hasan, och kommentarerna på den är av al-Adwi 2:411]
Ibn Abd al-Barr sade, ”Det är förbjudet att raka skägget, och det görs inte förutom av feminina män” [At-Tamhid]
Enligt Shafi’is, al-Imam ash-Shafi’i har uttryckt att det är förbjudet att raka skägget [al-Umm]. Även, al-Athru’i sade, ”Den korrekta ståndpunkten är att det är förbjudet att raka bort skägget totalt utan ett [medicinskt] problem med det.”
Hanbalis samtycker utan undantag att det är förbjudet att raka skägget. [Al-Insaf, Sharh ul-Muntaha, etc.].
Ibn Taymiyyah sade, ”Det är förbjudet att raka skägget.” [Al-Ikhtiyarat ul-Ilmiyyah s.6]
As-Saffarini sade, ”Det är enat I vår mathhab att det är förbjudet att raka skägget.” [Ghitha ul-Albab 1:376].
Ibn Hazm al-Andalusi sade, ”Alla lärda är överens om att raka skägget är en form av lemlästning, och att det är förbjudet.” [Maratib ul-Ijma’ s.157, and al-Muhalla 2:189]
Shaykh ul-Islam Ibn Taymiyyah sade, ”På grund av de autentiska haditherna, är det förbjudet att raka skägget, och ingen har någonsin tillåtit det.”
De stora lärda under vår tid har uttryckt att det är förbjudet att raka skägget eller att klippa det kort. Bland dem är Ali Mahfuz, Muhammad Nasir ud-Din al-Albani, Abd ul-Aziz Bin Baz, al Kandahlawi, Abu Bakr al-Jaza’iri, Ismail al-Ansari, och många andra.
Profetens [Sallallahu ’aleihi wa Sallam] befallningar visar tydligt på att skägget skall vara totalt besparat. Dessutom, Profeten [Sallallahu ’aleihi wa Sallam] och hans följeslagare hade hela och stora skägg.
Det finns inga autentiska återberättelser som indikerar att Profeten [Sallallahu ‘aleihi wa Sallam] trimmade hans skägg. Däremot, så finns det autentiska återberättelser från ett antal av sahabah – särskilt, Ibn-Umar, Abu Hurayrah, och Ibn-Abbas [må Allâh vara nöjd med dem], som indikerar att de brukade klippa det som sträckte sig utöver en knytnäves längd. Det finns även liknande återberättelser från ett antal från salaf så som Ibrahim an-Nakhi, Malik, och Ahmad. [Åtskilliga av sådana autentiska återberättelser är utarbetade av al-Albani i ad-Da’ifah, följande hadith nr. 2355]
När ’Abdullâh bin Umar [må Allâh vara nöjd med dem båda], åkte till Hajj eller Umrah, brukade han hålla hans skägg med hans näve och klippa det som sträckte sig utanför hans näve. [Al-Bukhari]
Således, den generella befallningen gällande att spara skägget bör vara begränsat till förståelsen och vanorna av sahabah, och dets längd nedan hakan bör inte överskrida en mans knytnäve.
The Beard Between the Salaf and the Khalaf av Muhammad al-Jibaly
Källa: revertit.blogg.se
